LKAB har i dagsl äget många detaljerade bilder för styrningen av delprocesser men saknar en övergripande bild över malmförädlingen ovan jord. Syftet med examensarbetet är att skapa ett program som ger en visuell överblick över en produktionslinje ovan jord i Kiruna för att lättare hitta delar med över-/underkapacitet och flaskhalsar.Arbetet har utförts på plats på LKAB i Kiruna och resulterat i det fristående programmetProductionFlowViz. I programmet kan anv ändaren läsa in historisk data från processen över ett givet tidsintervall. Produktionsfl ödet visualiseras i tre olika vyer:?en 2D-vy som visar själva processflödet vid en tidpunkt?ett 3D-landskap som visar hela flödet vid samtliga tidpunkter?en 2D-vy som visar en vald del av flödet över tidProgrammets kan användas för att analysera produktionsflödet KS .

I föreliggande uppsats undersöktes upplevelser av att växaupp och leva med komplext hjärtfel genom semistrukturerade intervjuer medsju ungdomar i åldrarna 15-18 år. Genom en tematisk analys återfanns fleratonårstypiska aspekter och teman. Resultaten visade även på psykosocialaaspekter och potentiella utmaningar specifikt relaterade till hjärtfelen, vilkaungdomarna försöker hantera på flera olika sätt. Majoriteten uppgav att deidag lever relativt opåverkade av sitt komplexa hjärtfel, att de anser sig varasom andra jämnåriga samt uppfattar vardagen som hanterbar. Ur etttidsperspektiv noterade flera att det har blivit lättare att leva med sitt hjärtfelsom äldre.

Problem: Under senare år har mer organiska idéer präglat det strategiteoretiska tänkandet. En ansats till att dels vidareutveckla de organiska tankegångarna och dels sammanföra rådande strategiparadigm till en enhetlig modell har gjorts av Farjoun (2002). Modellen som blev resultatet kallas OESP-paradigmet och bär med sig likheter med vad som kallas ett komplext adaptivt system. Men genom att anta OESP-paradigmet som ett komplext adaptivt system följer också vissa implikationer. Dessa konsekvenser förklaras med hjälp av delar från komplexitetsteorin.

Det finns ett klart samband mellan komplex traumatisering och psykisk och fysik ohälsa. Många människor har stora problem med det dagliga livet och relationer. Förutom det personliga lidandet är effekterna av komplex traumatisering av stor samhällsekonomisk betydelse. Syftet med studien är att undersöka psykoterapeutisk behandling av traumatiserade patienter inom icke specialiserade enheter. Frågeställningarna i studien är: Vad innebär effekterna av komplex traumatisering för individen? Vilka är terapeuters upplevelse av att arbeta med komplext traumatiserade individer? Får individer med diagnosen komplex PTSD den hjälp de behöver? Den metod som använts är en kvalitativ studie där sex legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning intervjuas.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och öka förståelsen för vad lärare har för uppfattningar om bedömning i matematik i skolår 3. Syftets frågeställningar tydliggör undersökningen huvudsyfte och visar på att bedömning är ett komplext ämne och har betydelser av skiftande slag. Med detta som utgångspunkt konstruerade vi en intervjuguide för att söka svar på våra frågeställningar. Undersökningsmetoden var fenomenografisk med kvalitativa intervjuer som redskap. Vi har intervjuat 6 behöriga lärare som arbetar eller har arbetat med elever i skolår 3 om deras uppfattningar om bedömning i matematik.

Lågt protein- och energiintag är vanliga kännetecken hos höftfrakturspatienter. Under sjukhusvistelsen fortsätter ofta det otillräckliga intaget, vilket kan utgöra ett hinder för den funktionella återhämtningen. Syftet med denna studie är att belysa nutritionens betydelse för tillfrisknandet efter en höftfraktur och undersöka vilken roll sjuksköterskan har i detta sammanhang. Följande frågeställningar eftersträvas att besvaras: Hur påverkar patientens nutritionsstatus tillfrisknandet efter en höftfraktur? Vilken roll har sjuksköterskan i detta eventuella samband? Teoretisk referensram för arbetet är Doris Carnevalis Dagligt liv ? Funktionellt hälsotillstånd ? modellen.

I Sverige erbjuds barn med hörselnedsättning cochleaimplantat (CI) eller hörapparat (HA) beroende på typ och grad av hörselskada. Med CI möjliggörs utveckling av talat språk för barn som fötts döva eller gravt hörselskadade. Den tekniska utvecklingen jämte pedagogiska insatser har lett till en allt bättre språklig och kognitiv utveckling hos barn med hörselnedsättning och ett minskande glapp till jämnåriga normalhörande barn. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av arbetsminne och läsförmåga hos nio barn med CI och sju barn med hörapparat. Femtifem barn med normal hörsel utgjorde referensgrupp.

Strategisk rörlighet är ett begrepp som används frekvent i dagens moderna insatsförsvar.Men vad är strategisk rörlighet egentligen? Räcker det att införskaffa modernatransportflyg för att insatsförband ska ha strategisk rörlighet? Denna uppsats har till syfteatt visa på att strategisk rörlighet är ett komplext begrepp. Ämnet är angripet med ensystemvetenskaplig teorianknytning och genomförs som en kvalitativ deskriptiv metod.Den teknik som används för insamling av data är litteratursökning. Det är trefrågeställningar som behandlas: Är Sverige som nation i behov av förmågan och/ellerfunktionen strategisk rörlighet, Vad är strategisk rörlighet samt Finns det någon skillnadmellan funktionen och förmågan strategisk rörlighet och i så fall vad består den i?Strategisk rörlighet visar sig vara ett komplext begrepp som täcker ett stort område alltifrånvilka transportresurser som behövs, till att enheter behöver vara interoperabla för att intebara kunna transporteras utan för att kunna verka tillsammans med andra länders enheter.Resultatet är att Sverige är i behov av förmågan strategisk rörlighet, att strategisk rörlighetär ett system av transportkapaciteter, materiel och utrustning samt personal och kompetens,att strategisk rörlighet är en förmåga och inte en funktion..

Vi har undersökt hur man identifierar dyslexi på gymnasienivå för att få svar på varför dyslexiproblematiken ser ut som den gör i högre utbildningar. Syftet med studien är att ur ett pedagogiskt perspektiv undersöka hur en process av dyslexiidentifiering ser ut på gymnasienivå samt se hur verktyg/metoder som tillhandahålls fungerar. Vårt arbete har utgått ifrån frågor som:Vilka erfarenheter har pedagoger på gymnasiet av dyslexiidentifieringar?Hur fungerar resurser, såsom metoder och verktyg, är de tillräckliga för att upptäcka dyslektiker?Forskningsområdet har angripits med en kvalitativ metod genom intervjuer med olika typer av pedagoger på fyra gymnasieskolor i södra Sverige. Resultatet av intervjuerna visade att dyslexiidentifieringen är ett komplext problem där språkets betydelse har stor vikt för upptäckterna.

Studiens syfte är att beskriva och analysera lärarstudenters uppfattningar om ledarskapet under utbildningstiden, samt att undersöka om det för dessa studenter finns några särskilda förutsättningar, som underlättar för utvecklandet av ett väl fungerande ledarskap, och vilka i så fall dessa är. Den metod som används i studien är dokumentanalys av lärarstudenters texter i form av reflektionsblad över sin praktik under fyra praktikperioder, dvs alla praktikperioderna studenterna har i det allmänna utbildningsområdet i sin lärarutbildning.Resultatet visar att nästan alla studenterna uppfattar ledarskapet som oerhört komplext i lärarrollen. I huvudsak beskriver lärarstudenter ledarskapet ur ett relationellt perspektiv och som  komplext. Detta kan upplevas komplicerat, när man skall hantera sitt ledarskap, eftersom detta också uppfattas situationsbundet.Två särskilda förutsättningar, har kunnat identifieras för ett väl fungerande ledarskap. Det handlar om förutsättningarna makt, i termer av legitimitet och auktoritet, och identitet, i termer av självkänsla och självförtroende.Sökord: Pedagogiskt ledarskap, classroom management, makt, legitimitet, auktoritet, identitet, självkänsla, självförtroende, auktoritärt ledarskap, demokratiskt ledarskap.

Sammanfattning:Bakgrund: Psykos är ett samlingsnamn för psykiska störningar där uppfattningar och värderingar av verkligheten är förändrade. Psykoser uppträder i alla åldrar. Familjens roll är viktig och det är ovanligt att den psykiskt sjuke blir bortstött ur familjegemenskapen. För de närstående är det förenat med stora påfrestningar att se en närstående bli psykotisk.Syfte: Att belysa närståendes erfarenheter av att ha en familjemedlem med psykossjukdom.Metod: En litteraturstudie användes för att besvara syftet. Resultatet baserades på sex vetenskapliga artiklar som analyserades.Resultat: Resultat i studien visar att närstående till de som har psykossjukdom upplever ett komplext liv.

Ledarskap är ett komplext begrepp som innehåller många olika faktorer och har olika innebörder för många människor. Som ledare för en mindre butik är du ensam om att utöva ett ledarskap och är då också ensam om att hantera de eventuella konflikter och svårigheter som uppstår. Som ledare får du dagligen hantera förändringar av olika slag och en utmaning blir att undvika att det uppstår oro och konflikter personalen emellan. Syftet med denna undersökning är att få en inblick i hur butikschefer inom modebranschen tänker om hur de med sitt ledarskap kan undvika oro och konflikter vid organisationsförändringar. Delsyftet är att undersöka hur de allmänt kan påverka personalen på ett positivt sätt.

Att vara aktiv och klara av att utföra sitt arbete har en central betydelse för en individs hälsa och välbefinnande. Begreppet arbetsförmåga är ett komplext begrepp som beskrivs som flerdimensionellt. Vid bedömning av arbetsförmåga är det viktigt att bedömaren använder sig av tillförlitliga metoder som syftar till att hjälpa individen med sin fortsatta rehabilitering. Syftet med studien är att kartlägga olika bedömningsinstrument som mäter arbetsförmåga i olika avseenden. Bland annat vilket syfte instrumentet har, vilken datainsamlingsmetod instrumentet använder samt vilka psykometriska egenskaper som har prövats för instrumentet.

Syfte Eftervård är ett komplext begrepp vilket studiens syfte är att utforska. Vi har valt att fokusera på verksamheter som arbetar med eftervård för ungdomar som varit placerade utanför det egna hemmet. Frågeställningar Vad innebär begreppet eftervård för aktörerna? Hur arbetar aktörerna med eftervård i deras verksamhet? Hur ser aktörernas inställning ut till riktlinjer samt aktuell lagstiftning?Metod Vi har gjort en kvalitativ studie, där vi valt att använda oss av en semistrukturerad intervjuguide. Vi har valt att intervjua fyra aktörer som arbetar med eftervård för ungdomar.Resultat Utifrån det vi fann i empirin kunde vi urskilja fyra teman.

Undersökningen har gett mig en bättre förståelse av begreppet motivation som är definierat på många olika sätt och används i olika teorier och diskussioner. Enligt Imsen (2000) kan motivation komma från inre eller yttre krafter. Skolverket (2003) framhåller att motivation är ett komplext begrepp som består av den kognitiva processen, elevernas känslor och de kulturella förhållanden som eleverna befinner sig i. Utifrån min egen erfarenhet och olika vetenskapliga teorier, som jag har läst, har jag fått min uppfattning om motivation. Enligt min uppfattning innebär motivation en rad olika aktiviteter, där läraren behöver forma arbetsklimat, starka undervisningsbetingelser, stödja elever individuellt och i gruppen samt uppmuntra engagemang.Undersökningen har gett mig en bättre förståelse av begreppet motivation som är definierat på många olika sätt och används i olika teorier och diskussioner.